Solskydd · Typer
Stoppa solen utanför glaset: fyra typer av utvändigt solskydd
Artikeln bygger på officiell statistik, regelverk, standarder och branschpublikationer; källorna anges i slutet.
- Utvändigt solskydd stoppar det direkta solljuset på fasaden redan utanför glaset och förhindrar på så sätt överhettning och bländning inomhus.
- Fasta lameller som monteras horisontellt på en södervänd fasad stänger ute den höga sommarsolen men släpper in den låga vintersolen.
- Med vridbara lameller och utvändiga persienner används lamellvinkeln för att väga solskydd mot dagsljus.
- En zipscreen filtrerar sol och värme utan att helt stänga ute utsikten och har hög vindbeständighet.
Den grundläggande skillnaden mellan utvändigt och invändigt solskydd är var skuggan uppstår. När den uppstår utanför glaset kommer större delen av värmen aldrig in i byggnaden. Skillnaden blir viktigare i takt med att kylbehovet växer: enligt EU:s gemensamma forskningscentrum kan 26 % av hushållen i EU inte hålla en behaglig temperatur i bostaden på sommaren [1]. Den här artikeln går igenom de fyra huvudtyperna, hur deras prestanda mäts, vad forskningen visar och vad du bör kontrollera när du väljer.
Frågor om utvändigt solskydd? Ferrinis team hjälper gärna till: +90 232 864 22 20.
Fyra typer av utvändigt solskydd
Fasta lameller monteras i en bestämd vinkel och kräver inget underhåll. Monterade horisontellt på södervända fasader stänger de ute sommarsolen men släpper in vintersolen. Vridbara lameller justeras för hand eller med motor, så att solskydd och dagsljus kan balanseras allteftersom solen vandrar; i Ferrinis Orient-system kombineras fasta och rörliga lamellprofiler.
Utvändiga persienner, även kallade raffstore, består av aluminiumlameller som kan stängas helt, dras upp eller vinklas, och är vanliga både på kontor och i bostäder. Zipscreen är ett textilt solskydd där duken är låst i sidoskenor: den filtrerar sol och värme men behåller utsikten, och den klarar vind bra.
Så mäts prestandan
Ett solskydds termiska effekt anges som g tot, den andel av den totala solenergin som når in i byggnaden genom glaset och solskyddet tillsammans. EN 14501 delar in värdet i klasser; ju lägre det är, desto mindre solvärme kommer in [2]. Samma standard klassar också egenskaper för visuell komfort, som bländskydd, visuell kontakt med omgivningen och utnyttjande av dagsljus [2], så en bedömning väger in ljus och utblick och inte bara skugga.
Dukens färg visar hur mycket placeringen betyder. En branschvägledning baserad på EN 14501 anger g tot-värden på 0,08 för mörkgrå och 0,11 för vit duk vid utvändig montering, medan förhållandet är det omvända för invändiga gardiner. Mörka färger utvändigt är alltså ingen nackdel för solskyddet [3].
Vad forskningen visar
I en simulering av ett hus i Aten, utförd av European Solar-Shading Organization (ES-SO), minskade utvändiga persienner kylbehovet med 21 % vid manuell styrning och med 39 % vid automatisk styrning [4]. En studie av en kontorsbyggnad i Antalya vid Medelhavskusten omfattade 1 485 scenarier; de fasta utvändiga solskydd som gav bäst resultat minskade kylenergin med 37–49 % vid högpresterande glas och med 73–78 % vid glas med låg prestanda [5].
Resultaten tyder på att automatisk styrning kan öka besparingen och att solskyddets bidrag beror på glaset [4, 5]. Eftersom de bygger på simuleringar och studier av enskilda byggnader bör de läsas som vägledande resultat och inte som förväntade besparingar.
Det här bör du kontrollera när du väljer
Det första valet beror på väderstrecket. På södervända fasader står sommarsolen högt mitt på dagen, och där fungerar horisontella lameller bra. På öst- och västfasader kommer solen in i en låg, nästan horisontell vinkel, och där är vertikala lameller, justerbara system eller zipscreens effektivare. Norrfasader får lite direkt sol, så där är det dagsljuset som ska prioriteras.
Det andra är dokumenterad prestanda. Kraven på jalusier och utvändiga persienner anges i EN 13659 och kraven på utvändiga solskydd som zipscreens i EN 13561 [6]; vindlastprovningen görs enligt EN 1932 [7]. Jämför den vindklass som respektive tillverkare deklarerar i stället för Beaufortvärden, eftersom omräkningen skiljer sig mellan tillverkare [8].
Vanliga frågor
Hur behandlas solskydd i de europeiska regelverken?
Ungefär två tredjedelar av de europeiska länderna använder g tot enligt EN 14501 i sina nationella energiberäkningar, så solskyddet kan synas i byggnadens officiella energiprestanda [9]. Reglerna har också börjat mäta sommarkomforten direkt: Storbritanniens Approved Document O begränsar solvärmetillskottet sommartid i nya bostäder [10], och Frankrikes RE2020 bedömer sommarkomforten i gradtimmar utan att räkna med luftkonditionering [11].
Varifrån kommer uppgifterna på den här sidan?
Från externa källor, inte från Ferrinis produktionsdata. Definitionerna av prestanda kommer från europeiska standarder [2, 6, 7], energieffekterna från en branschorganisations simulering och en akademisk studie [4, 5] och den politiska bakgrunden från EU-källor och nationella källor [1, 9, 10, 11]. Ferrinis egna produktionsdata om solskyddsprodukter redovisas separat i rapporten.
Källor
- European Commission Joint Research Centre (JRC), Addressing Residential Cooling Demand and Summer Energy Poverty in the EU – Towards a Cooler Future (JRC143288), 23.01.2026. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC143288
- CEN, EN 14501:2021 Blinds and shutters – Thermal and visual comfort – Performance characteristics and classification (consolidated version EN 14501:2021+A1:2025), March 2021; 2025. https://iteh.es/catalog/standards/cen/8b0257b8-f10b-4994-ae49-2493d6cd12ab/en-14501-2021
- ES-SO / Solskyddsförbundet, Solar shading for low energy buildings (with EN 14501 classification), 2012 (industry association publication). https://www.solskyddsforbundet.se/wp-content/uploads/2019/12/Solar-shading-for-low-energy-buildings.pdf
- ES-SO (European Solar-Shading Organisation) Technical Committee, Conventional control strategies for shading devices in residential and office premises, March 2025 (industry association publication). https://es-so.com/onewebmedia/news/Control%20Strategies%20for%20shading%20devices.pdf
- Koç, S. G. and Maçka Kalfa, S., The effects of shading devices on office building energy performance in Mediterranean climate regions, Journal of Building Engineering 44, 102653, 2021, DOI 10.1016/j.jobe.2021.102653. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2352710221005118
- CEN (European Committee for Standardization), CEN/TC 33, EN 13561:2015 External blinds and awnings; EN 13659:2015 Shutters and external venetian blinds – Performance requirements including safety, August 2015 (catalogue records). https://iteh.es/catalog/standards/cen/49186b1d-7c1a-4bbc-9a04-f83572642c33/en-13659-2015
- CEN / Estonian Centre for Standardisation; Swiss Association for Standardization, EN 12045:2000 Power operated blinds and shutters – Safety in use; EN 1932:2013 External blinds and shutters – Resistance to wind loads, catalogue records, accessed 02.10.2026. https://www.evs.ee/en/evs-en-12045-2000
- BauNetz Wissen Sonnenschutz (Heinze GmbH), Windwiderstandsklassen, undated page, accessed 02.10.2026. https://www.baunetzwissen.de/sonnenschutz/fachwissen/bauphysik/windwiderstandsklassen-10299092
- Van Eycken, A. (ES-SO), Solar and daylight management for energy performance of buildings, REHVA Journal 04/2015, s. 26–27. https://rehva.eu/rehva-journal/chapter/solar-and-daylight-management-for-energy-performance-buildings
- GOV.UK (DLUHC), Overheating: Approved Document O, 15 December 2021; updated 15 June 2022, accessed 02.10.2026. https://www.gov.uk/government/publications/overheating-approved-document-o
- Fédération Française du Bâtiment, RE 2020 : confort d'été et indicateur DH, undated, accessed 02.10.2026. https://www.ffbatiment.fr/techniques-batiment/reglementation-construction/reglementation-thermique-environnementale/dossier/re2020-confort-d-ete-et-indicateur-dh
